ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Shining – Redefining Darkness (7.0)

5 Shares

Shining-Redefining-Darkness-CD-2012

Band: Shining
Titel: Redefining Darkness
Genre: Suicidal Depressive Black Metal
Skivbolag: Spinefarm Records
Producent: Shining och Andy La Rocque
Releasedatum: 2012-10-29
Betyg: 7/10

Niklas Kvarforth kanske är den mest mytomspunna och omtalade mannen inom den svenska extremmetalscenen. Med diverse personliga problem, de flesta drogrelaterade, har han satt ett omisskännligt avtryck i den svenska musikhistorien, åtminstone hos oss som gillar lite hårdare tongångar. Med sitt Shining, som han startade redan som trettonåring, har han levererat ett gäng högklassiga plattor samtidigt som han också någonstans har blivit ansiktet utåt för depression och dessutom blivit mästare på att tonsätta samt formulera texter som förmedlar ren och skär ångest i musikform.


Shining spelar black metal, men om man ska analysera genren på micronivå så är det suicudal depressive black metal som det handlar om. Just i Shinings fall är det extra viktigt att påpeka, då den totala svärtan och dödsångesten samt det rena och skära hatet mot mänskligheten är en sådan stor del av bandets musik. Dels är Niklas Kvarforths lyrik extremt deprimerande, dock inte för att den är dålig, den är deprimerande för att den ska vara det. Om detta inte vore nog så är herr Kvarforth också expert på att tonsätta sin lyrik på ett sådant sätt att den känns ännu mer deprimerande. Jag har nog aldrig lyssnat på en Shining-platta och tänkt “ja, men det här var ju kul”. Tvärtom så har det hänt att man drabbats av en översköljande känsla av ångest och total meningslöshet inför livet. Dock är det lite av charmen med Shining också. Man kan bryta ihop och komma igen, som skidåkaren Per Elofsson sa en gång i tiden. Man får verkligen en känslomässig upplevelse av Shinings musik och man tas med på en resa in i ett väldigt dystert och ibland obehagligt ljudlandskap. Musik ska beröra och jag är tämligen övertygad om att vad man än tycker om black metal i allmänhet och om Shining i synnerhet så lär man inte vara oberörd efter att ha lyssnat igenom något av bandets alster.

Just den här plattan kanske inte är det bästa jag har hört med bandet, men det är fortfarande väldigt bra. Den skivan jag håller högst av samtliga från bandets katalog är V: Halmstad från 2007 och Redefining Darkness kommer aldrig upp i tidigare nämnda plattas höga toppar. Jämför man med fjolårets giv VII: Född Förlorare så håller jag nog förra årets alster snäppet högre. Född Förlorare är förmodligen det mest hittiga och lättlyssnade bandet släppt ifrån sig, med bland annat Nordman som gästartist, och det är tvivelsutan så att bandet har tagit ett steg tillbaka till det lite mer svårlyssnade med Redefining Darkness. Låtarna är längre, lite mer intrikata och de instrumentala partierna är längre samt mer frekvent förekommande. De låtarna som hamnat som favoriter hos undertecknad är dels den inledande Du, Mitt Konstverk men också Han Som Hatar Människan, Hail Darkness Hail men också till viss del den avslutande For The God Below. Att man blandar låtar på svenska med låtar på engelska är något som bandet inte gjort på väldigt länge, då det har varit enbart svenska som har gällt under majoriteten av bandets karriär. Att skivans titel inte föregås av ett nummer är också det lite av ett trendbrott. Senast detta hände var 2001, då bandets andra platta enbart hette Livets Ändhållplats. Som alltid innehåller dock plattan sex låtar, vilket är standard när det gäller Shining. Jag är medveten om att jag nämnde fyra av sex låtar som favoriter, vilket man kanske kan tycka borde rendera i ett högre poäng än en sjua, men faktum är att ingen av dessa fyra tillhör toppklass när det gäller Shining och när man vet vad de kan prestera är det svårt att ge ett högre betyg än så här.

Texterna är fantastiska som vanligt och musiken är även den av hög klass, men till syvende och sist kan man ändå konstatera att Shining släpper en sämre platta i år än vad man gjorde ifjol. Trots denna negativa utveckling så är ändå Shining ett av de bästa och mest intressanta black metal-banden vi har i det här landet och Niklas Kvarforth är och förblir kungen av ångest. Redefining Darkness är kanske inte bandets allra bästa stund, men klart köpvärd.

Bästa låt: Han Som Hatar Människan
 

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter