ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Sabbath Assembly – Ye Are Gods (8.0)

34 Shares

Sabbath-Assembly-Ye-Are-Gods

Band: Sabbath Assembly
Titel: Ye Are Gods
Genre: Psychedelica/rock/gospel/ockult
Skivbolag: AJNA/Svart Records
Producent: Bryce Goggin och Dave Nuss
Releasedatum: 2012-09-21
Betyg: 8/10

Sabbath Assembly är helt tvivelsutan ett utav de mest intressanta banden i världen just nu. Kanske inte bäst, men som sagt, väldigt intressanta. Det som är speciellt med Sabbath Assembly är att de inte är ett klassiskt rockband, utan i första hand en religiös grupp som tonsätter texter och spelar in psalmer tillhörande sekten The Process Church Of The Final Judgement. För er som inte är bekanta med denna sekt och vad de sysslar med så kommer här lite bakgrund. Ni behöver inte känna er okunniga om ni inte hade koll på det här, jag hade inte heller en susning om vilka The Process Church Of The Final Judgement var innan jag började lyssna på Sabbath Assembly.


The Process Church Of The Final Judgement bildades i London år 1965 av paret Mary Anne och Robert DeGrimston. Från början var man en utbrytargrupp från scientologin, men efter att man år 1966 omlokaliserat från London till Xtul i Mexico så hittade man sin egen tro och sin egen väg. Sekten, som sägs ha haft samröre med den kände mördaren och sektledaren Charles Manson, sågs i mångas ögon som satanister då de tror och tillber både Satan och Kristus. Men någon klassisk satanistisk sekt är det inte. The Process Church Of The Final Judgement tillber främst tre gudar, nämligen Satan, Lucifer och Jehova. Kristus ses som dessa gudars emissarie. The Process Church Of The Final Judgements tro är att Satan och Kristus skall förenas vid domedagen och tillsammans ställa mänskligheten inför rätta. Kristus ska sedan döma och Satan ska utföra domen.

Nu är ju inte det här en skoluppgift eller en artikel om religion, men jag tänkte att det kanske vore kul för er att få bakgrunden när just religionen är det centrala i Sabbath Assemblys musik. Sedan är det ju extremt intressant med religion också, speciellt när det rör sig om mörkare och mer ockulta saker. Det tycker i alla fall jag, även om jag är ateist. Om du känner dig helt ointresserad av religion, mysticism och ockultism tror jag nog inte att du kommer att tycka att Sabbath Assembly är så spännande, men om du som jag är intresserad av dessa saker så tror jag att du kan få ut väldigt mycket av detta extremt speciella musikprojekt.

Rent musikaliskt så rör sig Sabbath Assembly över många olika stilar av musik. Grunden är dock rock, men ibland är det väldigt mycket psykedelika, en del akustiska singer/songwriter-grejer, lite gospel och även en del material med en uppenbar popnerv. Det som allt detta har gemensamt är att det är väldigt sakralt och känns extremt heligt. Samtliga låtar har ett väldigt varm och nästan spöklik känsla över sig och man hör verkligen att den här musiken betyder extremt mycket för bandmedlemmarna. Det är väldigt andaktsfullt och högtidligt och musiken blandas med en del talpartier där det berättas lite om The Process Church Of The Final Judgements tro, vilket jag tycker ger plattan en riktigt schysst helhet. Soundmässigt låter det väldigt mycket sent 60-tal eller tidigt 70-tal och det är omöjligt att inte dra paralleller till ett klassiskt band som Coven och deras ikoniska mästerverk Witchcraft Destroys Minds And Reaps Souls. Dock är det inte enbart kvinnlig sång som gäller i Sabbath Assemblys fall, det blandas friskt mellan både manligt och kvinnligt.

När det gäller låtarna så bjuds vi på ett verkligt pärlband av fantastiska låtar mellan låt nummer två, We Come From The One, och låt nummer sju, And The Clarion Calls. Det dalar dock lite kvalitetsmässigt under de tre sista låtarna, vilket drar ner betyget en aning. En annan sak som drar ner betyget en smula är att det här kanske inte är någon musik som man slår på i bakgrunden och slölyssnar lite på. För att uppskatta denna innerliga och mystiskt vackra musik är det nästan ett måste att du sitter i ett mörkt rum med levande ljus och lyssnar samtidigt som du har rökelser tända. Gör du detta kommer du garanterat att få stora upplevelser och tycka att betyget borde vara åtminstone en nia, men då du förmodligen kommer att ifrågasätta den här åttan något enormt om du lyssnar igenom Ye Are Gods samtidigt som du dammsuger din bostad så känns det ändå som att åttan kanske blir en bra kompromiss ändå.

För er som har hört Sabbath Assemblys debutplatta Restored To One så kan jag säga att ni inte kommer att bli besvikna. Jag tycker att Ye Are Gods är snäppet bättre än sin föregångare och ger lyssnaren en klarare bild av The Process Church Of The Final Judgement och dess agenda, vilket gör att den här plattan känns mer intressant än den förra ur en ren innehållsmässig synvinkel. Dessutom är Ye Are Gods lite dystrare i sin framtoning och också mer “religiös” i hela sin stämning. Den lite gladare Restored To One kändes mer som “vanlig” musik, men då jag anser att det är just det faktum att Sabbath Assembly är mer än bara musik som gör dem så speciella, så håller jag således också Ye Are Gods högre än sin föregångare då den på ett ypperligt sätt har fångat detta.

Jag rekommenderar verkligen den här plattan till alla er som vill ha en mycket speciellt musikupplevelse och är intresserade av att höra något som är långt bort från allt vad vanlig och kommersiell rock heter. Jag älskar verkligen sådan här musik och jag är övertygad om att ni är många därute som också skulle göra det om ni gav det en chans.

Bästa låt: Det är väldigt svårt att säga en specifik låt då Ye Are Gods dels ska ses som en helhet, men också pga att musiken skiljer sig så pass mycket från låt till låt, men om jag får nämna två favoriter så säger jag den domedagsdoftande Bless Our Lord And Master samt den otroligt catchiga gospelldängan Exit.

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter