ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Forcentury – Revelant (6.0)

omslag

Band: Forcentury
Titel: Revelant
Genre: Progressive/power metal
Skivbolag: Mighty Music
Producent: Sören Anderssen
Releasedatum: 2012-12-03
Betyg: 6/10

Dessa danskar är det inte första gången jag hör, men det är första gången jag ägnar någon längre stund åt deras material.

Själva så radar de upp en hel del band som influenser; IRON MAIDEN, HELLOWEEN, SYMPHONY X och PAGANS MIND. Visst kan man dra paralleller till dessa utmärkta band, men det finns också en ådra “danskt” i musiken. Då tänker jag på band som MANTICORA, WUTHERING HEIGHTS och ROYAL HUNT i första hand. Sångaren Johnny Thunder låter rätt så snarlik MANTICORAs vokalist Lars Larsen. Men Johnny är inte lika specialiserad på metal, utan har helt klart lånat ett öra eller två till melodiösare musik.

Nya plattan “Revelant” visar att utvecklingen går åt rätt håll och bandet har blivit ett snäpp bättre på alla plan. Deras ganska udda stil börjar mer och mer komma till sin rätt, även om det fortfarande skulle behöva filas lite mer på själva låtarna. De har ändå lyckats hyfsat bra på att hålla låtarna intressanta, trots att de flesta klockar in på över sex minuter. Fast några av spåren hade mått bra av en lite tydligare och mera bombastisk refräng. Det hade, så att säga, framhävt resten av låten på ett bättre sätt.

Produktionen signerad Sören Anderssen har jag absolut inget att klaga på, tvärtom så är ljudbilden närmast klockren. Av någon anledning verkar danskar ha en tradition av att göra bra produktioner.

Det finns några låtar som jag tycker sticker ut, där har vi till exempel “The shroud”. Den börjar med ett härligt stilfullt intro som övergår i ett galopperande riff. Det är en av de låtar som låter mest traditionell power metal på plattan. Men missuppfatta mig inte, det progressiva finns allt kvar där.
Den hårda och lite mer intensiva “Beyond recognition” är också en riktig hit. Riffet påminner snarare om thrash än om något annat. “The lust, the desire and the temptation” har mycket av allt; på de dryga åtta minuterna som låten håller på så får vi höra influenser från black, doom och även lite opera. Sist så ska jag nämna det tunga niominuters-spåret “Changing ways”. Den är inte alls lika varierande som föregående spår, men den lyckas ändå mer eller mindre trollbinda mig under hela speltiden.

Skivan är lite märklig på det viset att den är klart bäst på andra halvan. På den första halvan är det egentligen bara “The shroud” som jag tycker är riktigt bra. Så danskarna hade tjänat på att de tagit bort två-tre låtar i början. Då hade betyget höjts minst ett snäpp.

Jag uppmanar er läsare att ge denna platta lite tid, för det kan ta tid att vänja sig vid Johnnys ganska säregna röst och låtarna faller inte heller på plats vid första genomlyssningen.

Bästa låt: The shroud och The lust, the desire and the temptation

01. Seal of the sinner
02. Outcast
03. Ashen
04. The shroud
05. Repercussions of terror
06. Beyond recognition
07. Safe haven
08. The lust, the desire and the temptation
09. The reductionist
10. Changing ways

RELATERADE ARTIKLAR
FILM
LIVE
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER