ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Chasing Violets – Outside Heaven (4.0)

0 Shares

omslag

Band: Chasing Violets
Titel: Outside Heaven
Genre: Melodisk rock
Skivbolag: Perris Records
Producent: Frédéric Slama
Releasedatum: 2012-07-24
Betyg: 4/10

Syskonen och sångfåglarna Sarah och Mélissa Fontaine har under de fem senaste åren tillsammans byggt upp ett gott rykte på livescenerna i de västra delarna av Frankrike och det med all rätta. De har båda två bra röster och ensamma påminner de lite om ROBIN BECK eller FIOANA FLANAGAN, men tillsammans blir det mest sockersött och slätstruket av det hela. Albumen hade definitivt tjänat på mer solosång, då de tillsammans inte ges något som helst utrymme att skina eller verkligen visa upp sina register på. Det är som om upphovsmannen Frédéric Slama varit rädd för att favorisera någon av dem och gjort allt för att de båda ska få sjunga precis lika mycket.


Det är dock inte där det största problemet med albumet ligger. Frédéric som tidigare arbetat med storheter som TOTO, FM och CHICAGO må göra saker och ting både rätt och imponerande i sitt huvudsakliga AOR-projekt, händigt nog betitlat just AOR, men här i CHASING VIOLETS känns det som om han bara grävt i sin papperskorg och hittat ofärdiga eller direkt dåliga idéer att arbeta med.
Skillnaden på AOR och CHASING VIOLETS må inte vara så stor. Men när Frédéric försöker maskera kvalitén, eller snarare bristen på den, på materialet med en hel bunt prominenta gäster där de mer namnkunniga torde vara Tommy Denander (JIMI JAMISON), Paul Sabu (ex-ONLY CHILD), Michael Landau (STEVE PERRY), Eric Ragno (FERGIE FREDERIKSEN) och Robert Säll (WORK OF ART) för att nämna några…ja, då känns det som om han bara försöker att dölja sprickorna i fasaden med en ny färg, istället för att verkligen laga dem med kanske en ny vers eller en annan melodi.

Som lök på laxen toppas skivan av en död produktion som får allt att låta grått och instängt. Med alla dessa gäster skulle något fantastiskt och fantasifullt kunna komma ut ur högtalarna, men det är nästan den raka motsatsen som hörs. Det dröjer ända till skivans sista låt, osmakligt nog döpt till “Just wanna be your heroin”, innan syskonen får tuffa till sig och den sockersöta (Frédéric spelar i ärlighetens namn lite väl mycket på systrarnas sensualitet) fasaden rämnar och något lite tuffare och rivigare kan höras, men då är det också försent. Mer av den varan och skivan hade fått ett betydligt högre betyg, men det positiva är ändå att samtliga inblandade visar att de kan spänna musklerna och på nästa skiva kanske något intressant kan hända. Men nu när varken sångerskorna eller musikerna får skina, så finns det ingen direkt anledning att ägna CHASING VIOLETS något större intresse.

Bästa låt: Just wanna be your heroin

01. I can’t love no more
02. No margin for error
03. The price to pay
04. When the darkness falls 
05. Voices in the wind
06. Above suspicion
07. Outside heaven
08. Hold back the dawn
09. No one’s gonna hurt me anymore
10. A hole in paradise
11. You’re my obsession
12. Cease fire
13. Just wanna be your heroin 

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter