NYHETER
CD
BÖCKER
SKÄRSELDEN

Candlemass – Psalms For The Dead (8.0)

35 Shares

candlemass-psalms

Band: Candlemass
Titel: Psalms For The Dead
Genre: Doom Metal
Producent: Leif Edling
Skivbolag: Napalm Records
Releasedatum: 2012-06-08
Betyg: 8/10

 



I år är det 26 år sedan stockholmsbandet Candlemass släppte sin stilbildande debutplatta Epicus Doomicus Metallicus och om man får tro bandet själva så ska den här nya plattan, Psalms For The Dead, bli bandets sista studioplatta. Något besked om exakt slutdatum för bandet har inte satts än, men nu när bandet står utan sångare efter sommaren då vikarien Mats Levén lär lämna bandet är åtminstone jag orolig inför bandets framtid. Orkar man verkligen leta en ny sångare om man ändå inte tänker göra fler plattor? Eller kan en ny sångare göra så att bandet känner sig pånyttfödda och vill fortsätta göra plattor? Jag som enormt stort Candlemassfan hoppas självklart på det sistnämnda. Att sångaren Rob Lowe fick sparken från Candlemass pga sina dåliga insatser under bandets livespelningar känns helt rimligt, då jag ofta stört mig på karlns totala oförmåga att komma ihåg bandets texter, men det känns samtidigt väldigt tråkigt med tanke på Robs fantastiska sånginsats på den här plattan. Det känns som att Rob blir bättre och bättre för varje gång han sjunger på en Candlemassplatta, så även om det här är slutet för Rob i Candlemass så hoppas jag ändå att han snart får ut en ny giv med Solitude Aeturnus istället.

Förutom Rob så briljerar främst Lasse Johansson med sitt fantastiskt flyhänta gitarrspel. När det gäller soundet så är jag övertygad om att alla Candlemassfans kommer att känna igen sig i Mats ”Mappe” Björkmans tunga riffande, Leif Edlings mullrande bas, Jan Lindhs tighta trumspel och nämnde Lasse Johanssons snygga gitarrsolon. Inledande låten Prophet är en klassisk Candlemassdänga som känns som att den kan bli en given livefavorit. Andra favoriter hos mig är The Lights Of Thebe, The Killing Of The Sun, titelspåret samt framförallt den blytunga Waterwitch. Även Black As Time sticker ut med sitt coola tal-intro av Mark Roberton.

När jag träffade Mappe på Debaser Slussen i våras och vi pratade om den då kommande nya plattan så sa han att det kommer bli mycket mer organiskt än tidigare och det hade han helt rätt i. Användandet av Hammond-orgel förekommer flitigt och det är väl detta som skiljer den här plattan rent soundmässigt från de övriga plattorna med den klassiska Candlemass-sättningen . Framförallt i låten Siren Song är Per Wiberg (Spiritual Beggars, Opeth) och hans orgel extra framträdande, vilket snudd på ger en Uriah Heep-vibe över hela låten. I början när jag började lyssna igenom Psalms For The Dead störde jag mig på att man lagt sig till med ett mer organiskt sound, men efter några genomlyssningar så köpte jag det konceptet helt. Det låter inte riktigt som klassiska Candlemass alla gånger, det låter lite mer ”Candlemass goes Krux” kan man säga. Men Krux är ju bra de också, så det stör inte mig. Dock vill jag inte få det att låta som att Candlemass helt har bytt stil, för så är inte fallet. Jag kan garantera att alla Candlemassfans kommer att känna igen sig.

Om man ser tillbaka på de tre tidigare plattorna som släppts sedan återföreningen, den självbetitlade vita plattan från 2005, King Of The Grey Islands från 2007 och Death Magic Doom från 2009 så skulle jag ranka Psalms For The Dead som sämre än den vita plattan och Death Magic Doom, men snäppet bättre än King Of The Grey Islands. Den nya plattan saknar riktiga brottarhits som Seven Silver Keys, Assassin Of The Light, If I Ever Die, Hammer Of Doom osv och jag skulle nog kunna påstå att Psalms For The Dead är den minst kommersiella plattan bandet gjort sedan 1999 års From The 13th Sun och tillika den platta som kräver mest inlyssning sedan dess för att man ska kunna ta till sig plattan helt och fullt.

När man väl har satt in sig i plattan så står det klart att ”Candlemass goes Krux” är ett jävligt bra recept för att få till en kvalitativ platta, även om Psalms For The Dead kanske inte är Candlemass allra bästa stund i bandets snart 30-åriga karriär. Dock är den verkligen inte den sämsta heller, utan glider in någonstans i mellanskiktet rent rankingmässigt på min personliga lista över Candlemassplattorna.

Jag rekommenderar helt klart ett köp av den här plattan.

Bästa låt: Waterwitch

35 Shares
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt

Relaterade artiklar

POPULÄRT JUST NU
FILM
LIVE
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!