ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Circus Maximus – Nine (8.0)

4 Shares

CM cover

Band: Circus Maximus
Titel: Nine
Genre: Progressive Metal
Skivbolag: Frontiers
Producent: Circus Maximus
Releasedatum: 2012-06-01
Betyg: 8/10

Lyllos mig, lyllos lyckliga mig som fortfarande har två Circus Maximus album kvar att upptäcka innan jag behöver börja törsta efter nytt material, för törsta det kommer jag att göra.
Varför jag inte har hört eller snarare brytt mig om de fenomenala norrmännen i Circus Maximus förr vet jag inte. Jag som är så eld och lågor över danska Beyond Twilight och de som i sin tur fått hjälp av bröderna Truls (trummor) och Mads Haugen (gitarr) på sitt senaste släpp borde ha borgat för att jag skulle ha kastat ett getöga på deras huvudband?! Jag kanske å andra sidan också gjorde det men inte tog till mig bandet riktigt, jag minns inte och i dagsläget känns det bara skitsamma.


Circus Maximus progressiva metal för, inte helt oväntat, tankarna till nyss nämnda Beyond Twilight, men tankarna far också mot de lite hårdare landsmännen i Communic och Pagan’s Mind samt att jag också skymtar svenskarna i Pain of Salvation i horisonten. Tillsammans utgör allt det här en synnerligen behaglig mix av allt vad som kan tänkas göra progressive metal intressant.
Musiken knuffas och brottas med mig samtidigt som den smeker mina nackhår. Försöka göra annat än att bara sträcklyssna på skivan är stört omöjligt. Jag lovar, du vill inte tappa uppmärksamheten genom att stå vid diskhon eller något annat trams.

Ordet “progressive” kanske kan skrämma bort en lyssnare eller två, ett tillägg på ‘light’ kanske hade suttit på sin plats. För det blir varken smetigt eller för mycket att ta åt sig. Skivan är rakt igenom gitarrdriven, dynamisk och lätt att ta till sig, det om något hade jag inte väntat mig fem minuter in i tiominuterskolossen, tillika albumets första låt, ‘Architect of Fortune’. 

Skivans stora avgörande, gentemot exempelvis en gigant såsom Dream Theater, är att melodierna alltid kommer i första hand och musikeruppvisningen i andra, precis som det ska vara på en skiva. Live kan musiker gärna få spela Allan men på skiva får alla hålla sina egon i schakt.

Slutligen kommer vi till skivans största plus, bortsett från Michael Eriksen makalösa sång, och det är att flertalet av låtarna bär på fragment av det poppiga åttiotalet över sig och alla som sätter bra arrangemang framför tuffa arrangemang är vardagshjältar i min bok. Inget krångel, bara snygga refränger, det är ju så vi lyssnare vill ha det!

Ett slutord på vägen, 2010 rönte Michael framgångar som inhoppar i Kamelot på deras Progpower USA gig. Det är en plats som på permanent basis borde bli hans och det är min bestämda åsikt.

{youtube}ZchP099Qods{/youtube}

Bästa låt: Namaste

Låtlista:
1. Forging
2. Architect of Fortune
3. Namaste
4. Game of Life
5. Reach Within
6. I Am
7. Used
8. The One
9. Burn After Reading
10. Last Goodbye

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter