Prisma är ett coveralbum på en samling låtar av varierande slag från olika genrer och tidsperioder. Albumet innehåller tolkningar på moderna låtar av Adele och Avicii såväl som klassiker från Elton John och REO Speedwagon. Samlingen består av 10 spår, om man räknar med bonuslåten Soldier of Fortune.
På sina delar är det oklart om bandet vill vara så true till originalet som möjligt, exempelvis i Swedish House Mafia’s Don’t You Worry Child, eller sätta sin egen prägel. Riffen kommer i skuggan av elektroniska inslag, vilket jag tycker är trist. Var idén att släppa ett coveralbum kom ifrån efter att ha gjort ett antal studioalbum som det inte varit något fel på skulle jag vilja veta. Devil In The Details, det senaste albumet från gruppen som släpptes 2015, är personligen inte en av mina favoriter från deras musiksamling, men den var ändå bra, i kontrast mot den här produktionen.
Nej, så hård ska jag inte vara. Det är faktiskt inget fel på musiken per se. Ljudmässigt låter allt bra, Jakob Samuels röst är lika stabil som alltid och i stunder går allt ihop och låter rätt gött. Emellanåt kommer dock covers som inte fångar något intresse eller bjuder på förändring. Det gör genomlyssningen tråkigare än vad den hade behövt vara. Jag hade väntat mig något mer. Någonting som lät mer The Poodles, coveralbum eller ej.
Betyget jag ger Prisma får bli 2/5.
[yasr_overall_rating]
Band: The Poodles
Titel: Prisma
Genre: Ja, säg det
Skivbolag: Gain/Sony
Releasedatum: 2018-01-24
Betyg: 2/5
Bästa låt: Soldier of Fortune
