ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Hardline – Danger Zone (5.0)

3 Shares

hardline-danger-zone-cd-2012

Artist: Hardline
Titel: Danger Zone
Genre: AOR-Rock
Producent: ?
Skivbolag: Frontiers Records
Releasedatum: 2012-05-18
Betyg. 5/10

 

När ”Johnny Gioeli” (Axl Rudi Pell) 1992 tillsammans med sin bror ”Joey Gioeli” och ”Neal Schon” (Journey) släppte debuten med nämnda band så blev det till en stor besvikelse då man har rätten att förvänta sig stordåd med den stjärnspäckade Line-up som inhyste ”Double Eclipse”. Det skulle ta hela tio år innan uppföljaren ”II” skulle se dagens ljus som med sin katastrofala ljudbild gjorde mig än mer besviken, och det blev inte till det bättre utav att ”Deen Castronovo” ersattes utav tråkmånsen ”Bobby Rock” på trumpallen.


Efter 2009 års lite halvt om halvt lyckade ”Leaving the End Open” så är nu bandet tillbaka med sitt fjärde alster ”Danger Zone” som förutom Johnny inhyser en helt ny Line-Up bestående utav Alessandro Del Vecchio-Keyboards, Thorsten Koehne-Gitarr, Anna Portalupi-Bas och Francesco Jovino-Trummor, och jag konstaterar att lite ny energi har knackat på dörren.

Ljudbilden levererar ett maffigare sound än vad vi är vana vid. Bandets nya tillskott ”Thorsten Koehne” levererar med nerv och tyngd ett drivande gitarrspel som sätter grunden på nämnda alsters atmosfäriska framtoning och jag ryser utav välbehag då öppningsspåret ”Fever Dreams” levererar AOR-Rock när den är som bäst, och när plattans femte spår, den klockrena balladen ”Stronger Than Me” har klingat ut så känner jag mig hoppfull inför vad plattans resterande spår har att erbjuda. Dock faller ”Hardline” ännu en gång på sin bristande kompetens när det gäller leverans utav en fulländad helhet då resterande spår på plattan blir till en ojämn historia.

Det som varit och är bandets huvudsakliga problematik är Johnnys, då han visserligen är en AOR-vokalist utav rang, påtagliga brist på genialiska och fantasirika sångmelodier. Hans oförmåga när det gäller att göra vers och refräng till något jämnlikt har blivit till att nämnda band hos mig personligen fått en ”Skåpmatstämpel” då samtliga utav deras alster blivit till något urvattnat och malande, och även om detta album inhyser fem klockrena öppningsspår, så blir sex utav de resterande sju spåren till något utav ett amatörmässigt och framhastat havsverk som skapats för att överhuvudtaget kunna ro det hela i land, och jag konstaterar att ”Nytillkommen energi och fetare ljudbild i all ära”. Men det räcker inte på långa vägar om låtmaterialet uteblir.

Bästa Låt: Fever Dreams

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter