Crazy Lixx – Riot Avenue (8.0)

53 Shares

crazy-lixx-riot-avenue-cd

Artist: Crazy Lixx
Titel: Riot Avenue
Genre: Sleaze-rock, glam-metal
Producent: Crazy Lixx
Skivbolag: Frontiers Records
Releasedatum: 2012-04-20
Betyg: 8/10



Crazy Lixx är bandet som kanske borde varit större än vad de blivit inom den svenska sleaze-rock scenen då jag tycker att nämnda band med sångaren och frontmannen Danny Rexon i spetsen levererat välskrivna alster men där benämningen sleaze-rock känts lite malplacerat då den lite tyngre ljudbilden som bandet anammat gjort att begreppet sleaze-metal kommit mer till sin rätt.

Men med bandets nya album ”Riot Avenue” så kan jag konstatera att en förändring skett sound-mässigt vilket gör att förstnämnda begrepp mer kommer till sin rätt, och mycket tror jag beror på att bandet tagit saken i egna händer då de beslöt sig att bryta samarbetet med Chris Laney som producerat bandets två tidigare alster.

Redan på plattans inledning ”Whiskey, Tango, Foxtrot” känner man att bandet anammat nämnda genres ursprungliga sound, där gitarr och trummor får en mer spretig framtoning än på tidigare alster, och stundtals så vågar jag sträcka mig ända tills då det begav sig, när ”New York Dolls” satte grunden till det hela i början på sjuttiotalet, och ändå om öppningsspåret blir till en mer trevande historia så kan jag inte låta bli att gilla det jag hör.

Plattan börjar överlag lite trevande då även det andra spåret ”Young Blood” inte orkar leverera fullskaligt då vers och refräng känns lite framhastat. Det är inga oävna spår, men de saknar det lilla extra för att det ska bli fulländat. Men sedan går plattan in i ett klockrent fyra låtars-stim som inleds med titelspåret, den energiskt drivande och pumpande ”Riot Avenue” som följs upp utav ”Fire it Up” och ”Downtown” vars klanger starkt påminner om ”Kiss” så underskattade åttiotals-era, för att sedan övergå till nämnda alsters tveklöst bästa spår ”In The Night” där Danny med rasp och attityd i rösten sjunger bättre än någonsin, och det märks att han utveckalts avsevärt sedan föregående släpp. Inte minst på skivans mest överraskande spår, den avslutande balladen ”Only the Dead Knows” visar Danny en på ett dynamiskt och övertygande sätt hur man förmedlar en äkta hårmetal-ballad som för tankarna tillbaka på band som ”Steelheart” och ”House of Lords”.

Crazy Lixx nya alster är överlag ett mycket lyckat hantverk, där om man tittar individuellt på låtarna, så kanske det inte är deras absolut starkaste släpp. Men kollar man på helheten så lyckas man skapa en atmosfärisk enhet som blir till något triumferande. Bandet har vågat lämna den moderna sleaze-metallens signum bestående utav feta gitarrmattor och bombastisk ljudbild, för att istället anamma åttiotalets mer opretentiösa glam-sleaze-era med dess källardoftande ljudbild. Detta uppblandat med Dannys dynamiska sång som pendlar mellan skitig Rock`n Roll attityd och svulstig hårdrocksång signerat åttiotalet, gör ”Crazy Lixx” till ett band att räkna med i framtiden.

Bästa låt: In the Night/Only the Dead Know

{youtube}U4swIO_nMcU{/youtube}

53 Shares
Magnus Byström

Magnus Byström

Webbansvarig

Relaterade artiklar

Sweden Rock Magazine

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!