ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Autopsy – All Tomorrow’s Funerals (7.5)

4 Shares

autopsy-all-tomorrows-funerals 

Band: Autopsy
Titel: All Tomorrow’s Funerals
Genre: death metal
Skivbolag: Peaceville
Producent: ?
Releasedatum: 2012-02-20
Betyg: 7.5/10

När Chris Reifert och hans mannar släppte sitt debut-alster “Severed Survival” 1989 så lade de grunden till en ny era inom death – metal genren. Band som “Cannibal Corpse”, “Entombed” och “Dismember” skulle kommma att inspireras utav nämnda alster, där den dåvarande basisten Steve DiGiorgio och Reifert på trummor skulle visa upp en mer teknisk sida uppblandat med en ny extremare growl än den tidigare mer klassiskt dovt mullrande stil som var det ursprungliga signumet för nämnda genre. De skulle hinna leverera fyra stycken fullängdare och två stycken ep´s innan bandet lades på is efter det  hardcore – klingande praktfiaskot “ShitFun” från 1995. När Autopsy återigen visade livstecken med 2010 års ep – släpp “The Tomb Within” så kände jag dock ett ganska svalt intresse inför nämnda release, då jag tycker att bandets nittiotals – era levererade om inte oävna alster, så blev de långt ifrån fulländade. Det som dock gjorde att de vann min gunst under dess första era var deras omättade hunger på att exprementera, och trots den ständigt snudd på katastrofala ljudkvalitén som blev ett genomgående dilemma för bandet under nittiotalet, så blev det oftast ganska intressanta lyssningar att ta del utav. Men efter 1995 års upplösning försvann bandet ur mina minnens bank, då jag måste erkänna att jag aldrig lade en tanke på Autopsy under de femton åren som bandet låg nere, så därav ansåg jag deras uppvaknande som en ganska onödig företeelse.
 


Mirakel kan dock ske som de flesta känner till och så även här, för “The Tomb Within” visade upp en mirakulös vändning där bandet för första gången lyckades leverera en helhet både sound och låt – mässigt som det inte lyckats med tidigare, och sämre blev det inte då de 2011 levrerade sitt tveklöst bästa album “Macabre Etarnal”, där de på ett praktfullt sätt visade hur man levrerar proggresiv death – metal i fullskalig mästarklass.

Bandets nya release är en samling utav samtliga ep – utgåvor som de gjort under karriären med samtliga spår remastrade. Men den inhyser även den nya fyra spårs ep`n “All Tomorrows Funerals” som även är skivans titel, och det blir detta alster som inleder plattan och det med besked.

Först ut är tiltelspåret som med ett blytungt, ondskefullt och ödesmättat intro levererar mer tyngd än vad nämnda band gjorde under hela nittiotalet, som bara efter några sekunder övergår till klassiskt death – metalmangel där Chris Reifert väser som en ondskefull reptil som är redo att sluka allt i sin väg, och hans röst skapar en skön mix mellan black och death – metal när den är som bäst. Hans röst vilar tryggt mot den tungt nedstämda ljudmattan som bas och gitarrer levererar i dess mörkaste framtoning, och jag konstaterar att för första gången sedan “Morbid Angels” glansdagar så kryper en känsla utav obehag fram i positiv bemärkelse.
 

Det är kontrasterna i de fyra spåren som skapar den dynamiska helheten i nämnda ep. Bandets förmåga att under låtarnas gång växla från proggresiv doom – metal, black – metal, harcore, punk och hederlig death blir till något som känns nytt och frächt och lite nyskapande.

Att Eric Cutler och Danny Corellas hanterar sina roller som strängbändare på ett enastående sätt är i sig ingen nyhet, då dessa herrar sedan bandets begynnelse smakfullt levererat både tungt drivande riff och energiskt death – metal tugg, som de snyggt och kontrastartat blandat upp med melodiska gitarr – solon och harmonier. Den inför återföreningen nyrekryterade Joe Trevisano på bas vars kompromisslösa spelstil nästan unisont följer de båda strängbändarnas tongångar skapar en stabilitet i bandets grundsound som gör att den annars så snubblande och svajiga Chris Reifert vars starkt punk-klingande trummspel framstår som mer charmigt än drivande, mer kommer till sin rätt, och en viss tyngd infinner sig hos nämnda trummis som jag innan aldrig hört.

När så den fjärde och avslutande låten, den blytungt ödesmättade “Maggot Hole” klingar ut så inser jag att Autopsy har lycktas med bedriften att generera det makabra till någonting vackert och känsloladdat vilket är en egenskap som är få förunnat, och min övertygelse att dessa herrar kommer att ta över death – metal tronen om de fortsätter i samma kreativa anda som de befunnit sig i sedan comebacken 2010 har stärkts till sitt yttersta.
 

Går vi in på de återutgivna låtarna så har de fått en mer värdig framtoning i och med den nyputsade ljudbilden, men det blir inte tillräckligt för att de ska komma upp i samma klass som senare material, och därför sjunker kvalitén ju längre plattan rullar i och med skivans kronologiska upplägg från nutid till dåtid.

Men för de inbitna fansen så blir detta en trevlig liten skapelse, där Autopsy visar att de är ett band att räkna med i framtiden, samtidigt som det fräschar upp historien en aning om hur det kunde ha låtit när det begav sig.
 

Bästa låt: All Tomorrow’s Funerals

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter