NYHETER
CD
BÖCKER
SKÄRSELDEN

Glenn Hughes – Resonate

39 Shares

glenn-hughes-resonate

Jag hade chansen att se Glenn Hughes på Sweden Rock i år. Nej… låt mig omformulera det… Jag hade äran att se Glenn Hughes på Sweden Rock i år. För i min bok är Hughes en av de största legender som finns. Han vitaliserade Deep Purple tillsammans med David Coverdale under 70-talet då han förde in det sköna funksvänget från sin tid i Trapeze. (Jag blir lika irriterad varje gång som trion Burn, Stormbringer och Come Taste the Band förbises eller avfärdas som “sämre” än grejerna MK 2 gjorde.) Hughes har dessutom sjungit på en av Black Sabbaths mest underskattade skivor – The Seventh Star – och gjort andra intressanta samarbeten med Tony Iommi. Och – han var med i Phenomena. Phenomena!

Dessutom har han under senare tid släppt skitbra plattor med Joe Bonamassas Black Country Communion och California Breed. Och så hinner han med en soloplatta också, innan vi får en ny efterlängtad skiva med Black Country Communion. Det tackar vi för.



Glenn Hughes är en av de få sångarna av det gamla gardet som fortfarande har sin röst i fullt behåll. Det är inte för inte som han går under epitetet “The Voice of Rock”. I somras trodde jag knappt mina öron. Att han dessutom är en jävel på bas är något som borde påpekas oftare.

På scen fanns även svensken Pontus Engborg på trummor och dansken Sören Andersen på gitarr, svängigare trio får man nog backa mer än fyrtio år för att hitta. Samma gäng har nu gått in i studion för att skapa vad som fantiskt är Glenn Hughes bästa och tyngsta soloplatta på länge. Med sig har de även Hughes soulmate Chad Smith (Red Hot Chili Peppers) som gästtrummis på spåren Heavy och Long Time Gone, och den proffsiga keyboardisten Lacy Doley som ger oss en extra dimension av genuin 70-talsfeeling.

Plattan är producerad av Hughes själv tillsammans med Engborg, och de har gjort ett förbanat bra jobb med att hitta den perfekta tyngden och balansen, vilket uppmuntrar till lyssning på maximal volym.

Nyckelordet är tyngd. Basen pulserar, vibrerar och svänger så att man blir smått sjösjuk. Skivan ska spelas högt som fan, sa jag det? 70-talets Stevie Wonder och Deep Purple känns hela tiden närvarande utan att för den skull träda i förgrunden, och en låt som Flow kunde varit hämtad från Hughes och Iommis samarbete Fused. Samtidigt finns det en del partier som känns smått malplacerade, eller ihopklippta. Som exempel kan nämnas Let It Shine, där ett gitarrtema i brist på bättre ord låter konstigt i sammanhanget. Det är dock inget dominerande mönster på skivan, men några få delar verkar faktiskt ha fogats samman på måfå, och kanske borde Hughes arbetat något hårdare efter devisen “Kill your darlings”, och gjort det hela lite enklare, lite rakare. Jag måste också nämna att balladen When I Fall har en refräng som är smått enerverande. I sammanhanget är dessa små invändningar ingenting. I övrigt är skivan helt enkelt suverän, det har ni mitt ord på.

Steady och God of Money innehåller exakt den typ av orgel- och gitarrsolon som jag kan sakna i modern hårdrock. Synd bara att det inte pågår längre. Det här är låtar som är som gjorda för att spelas i femtonminuters liveversioner.

Grymt dansanta Landmines och avslutande kanonlåten Long Time Gone känns redan som klassiker. Hughes har än en gång visat att han är en vital kraft att räkna med.

Glenn Hughes – Resonate

Band: Glenn Hughes
Titel: Resonate

Genre: Rock, hårdrock
Skivbolag: Frontiers
Speltid: 50 min
Releasedatum: 2016-11-04
Betyg: 4/5
Bästa låt: Long Time Gone

Låtlista:
01. Heavy
02. My Town
03. Flow
04. Let It Shine
05. Steady
06. God of Money
07. How Long
08. When I Fall
09. Landmines
10. Stumble & Go
11. Long Time Gone

39 Shares

Relaterade artiklar

POPULÄRT JUST NU
FILM
LIVE
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!