2008 års självbetitlade album är en av de bästa debutskivorna jag hört. Sedan den dagen har förväntningarna varit därefter. “To Die For” som släpptes tre år senare infriade inga av dessa förväntningar och tendensen kvarstår tyvärr även denna gång. Detta band är förlorat och jag vill omedelbart ändra titeln till “No Place For C.O.P. UK”. Detta är i bästa fall en tredje klassens The Poodles men för det mesta är det extremt tråkig hårdrock i lättsam produktion med anonyma och intetsägande låtar och melodier där det inte finns något som tilltalar eller glänser.
Ett sexmannaband som inte gör mer väsen från sig än en trio hjälps inte av snygga pressfoton och bra PR för att få till det. Det handlar inte om låten längre utan det är bara yta, en tunn yta som är bortskrapad redan efter tre låtar och resten av denna mid-tempo kavalkad blir inget annat än plågsam.
Elva låtar med en lite enerverande och svajig sångare med namnet Dale kommer nog glädja de som lider total abstinens av ny musik efter julhelgerna. Den underbara magin i debutens låtar är åtta år senare bara minnen och dessa kommer jag fortsätta leva på för den här plattan går obemärkt förbi. Den enda känslan är att nästan bli provocerad av hur identitetsbefriat detta är. Gör er själva en tjänst och lägg pengarna på något mer stimulerande.
Band: C.O.P. UK
Titel: No Place For Heaven
Genre: Hårdrock
Skivbolag: UDR
Releasedatum: 2016-01-22
Betyg: 1/5
Bästa låt: My Blood
OBS: Ny betygsskala fr.om 2016
5 – Mästerverk
4 – Mycket bra
3 – Bra
2 – Godkänd
1 – Underkänd
