Ok, nu är jag lite förvirrad…eller är det deja vu? Eller bara helt enkelt ett sätt att få ut överblivna låtar som inte har en chans att ges ut någon annanstans? Hur som helst så förstår jag inte poängen med detta, och speciellt nu när Toto nyligen har släppt en hyfsat framgångsrik platta. Projektet är alltså byggt av Totos Joseph Williams, Bill Champlin (ex Chicago) och svenske gitarristen Peter Friestedt och tro mig, det här låter Toto från början till slut, ingen tvekan. Nu menar jag på inget sätt att det är dåligt bara därför (Jag gillar Toto) men det känns på något sätt som om man återuppfinner hjulet för femtioelfte gången, och dessutom är den nya uppfinningen långt ifrån det gamla fungerande orginalet.
Det här är polerad westcoast AOR, från början till slut. Gillar man denna genre är det säkert ett måste-köp men är man hyfsat mätt på detta stuk är det närmast en parantes i musikbubblan just nu. Som bäst är det i låtar där vokalisten är Joseph Williams (en av mina favoriter) och som konstigast blir det i alla spår där herr Champlin tar ton, inte för att det är konstigt i sig men att han lyckas få in en “country-feeling” över sina alster. Det är inte frågan om det är bra eller dåligt, det är frågan om det är rock n roll? Herr Friestedt märks inte speciellt mkt, han gör ett habilt jobb men det är framför allt Willams/Champlin som driver plattan framåt.
Som bäst blir det i “Runaway” och “Aria”, speciellt den senare är en riktig Toto-dänga som lätt hade platsat på ett valfritt Toto-släpp. Williams är i högform, jag har alltid rankat herr Williams högt. Här glänser killen ordentligt. Som sämst blir det i covern på Earth Wind & Fires “After the love has gone” (herregud vad smörigt och onödigt) och i “Rivers of fear” som inte är en färdig låt utan snarare en utomordentlig tråkig Acapella, låter nästan lite gospel.
Åter igen, jag förstår inte poängen. Plattan är klart lyssningsvärd för alla westcoast-diggare men själv väljer jag i så fall något piggare med Toto om jag nu får för mig att för en stund lyssna på den här genren. Plattan är välproddad men tyvärr så välpolerad att poleringsmaskinen fortfarande glöder varm i garaget, några månader senare..
Nä, nu vill jag lyssna på Venom och ta en iskall dusch, bara sådär..
Artist. Champlin/Williams/Friestedt
Titel: CWF
Genre: Westcoast/AOR
Skivbolag: AOR Heaven
Releasedatum: 15-10-23
Betyg: 5/10
Bästa låt: Aria