ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Osukaru – Transition

5 Shares

osukaru-transition250
Okej, låt oss bena ut detta. Osukaru släpper nu alltså sitt femte alster. Oz Osukaru & Co startar om, cementererar en ny sättning, fokuserar på ett nytt koncept och lägger enligt egen utsago nu vikt på en genomarbetad helhet. Nya plattan “Transition” visar sig dock vara ett halvt nytt släpp då halva plattan är omgjorda gamla låtar och endast 5 spår är nyproducerade, dessutom är ett spår helt instrumentalt.

Först och främst, de nya spåren är alla helt ok, det känns dock skralt att de endast är fem. “Arrows” känns för spretig för att hamna i något musikfack (den är dock väldigt catchig) och “Strangled Emotions” är ganska svår att greppa, den räcker dock länge. “Play” är en instrumental dänga där herr Osukaru får briljera ackompanjerad av en saxofon och “Blinded Eyes” är en standardlåt som inte väcker några speciella känslor. Bäst är “Edge of a broken Heart”, klar singelpotential och enligt mig den låt som definierar hur Osukaru bör låta för att ta nästa steg i karriären.


Andra delen av plattan är alltså omarbetade gamla låtar som Osukaru nu vill släppa om på nytt, så som de vill att de egentligen ska låta. Av dessa vill jag lyfta bandets absoluta första singel “Tell me you´ll stay” som här låter och påminner väldigt mycket om bandet Crown of Thorns och “Mafia Rules” som sticker ut något med lite annorlunda feeling. Förresten, “City lights” känns som gjuten för ett soundtrack till Miami Vice (Ja, ni läste rätt).

Jag får inget riktigt bra grepp om Osukaru. Det finns en grym potential för att inta en rejäl position på den melodiösa hårdrocksscenen, låtar som “Edge of a brojken heart” och “Tell me you´ll stay” tilltalar oss alla fans av band som till exempel Eclipse. Det är dock fortfarande för spretigt och känslan är att Osukaru fortfarande inte riktigt vet åt vilket håll de ska gå. Bandet frontas av en manlig och en kvinnlig vokalist (Fredrik Werner & Cecilia Camuii) och de båda ger olika feeling åt respektive låtar de sjunger lead på. Vassa riff (herr Oz briljerar på hela plattan) blandas med saxofonsolon, ibland är det skönsång, ibland blir det nästan lite hiphop-feeling…ja ni hör. Fredrik Werner påminner väldigt mycket om Jean Beauvoir medans Cecilia Camuii bidrar med en skön neutral stämma… helt plötsligt hör jag Savatage…och mer saxofon. Tilläggas bör att “Transition” är välgjord och snygg. Produktionen har lyft sig åtminstone ett par släpp och låtarna känns inte lika platta som tidigare.

Jag vill höra mer, jag vill att Osukaru ska låta som i “Edge of a broken heart” och att de bestämmer sig för just det musikaliska spåret. Jag vill att de genast sätter sig och snickrar på en ny platta med just såna låtar, jag vill att de gör det nu!

(Om den här recensionen känns förvirrande så är det meningen, sån är känslan efter en genomlyssning av “Transition”)

Band: Osukaru
Titel: Transition
Skivbolag: City of lights records
Genre: Melodic Rock
Releasedatum: 2015-05-15
Betyg: 5/10
Bästa spår: “Edge of a broken heart”

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter