Sommaren 1962 föddes Tony Mills i England. Hittills under sina år i musikbranschen är han kanske mest känd som sångare i Shy och TNT, men han har även hunnit med andra projekt samt sparka igång en solokarriär som han nu med denna skiva spinner vidare på.
Om man besitter sån här kreativitet som Tony gör är det inte konstigt att han lämnade ett “Best of”- turnerande och ett allmänt ljummet TNT av idag. Vi kan alla vara mycket nöjda med hans beslut då denna skiva innehåller mer musik och större variation än vad vilken genomsnittlig hårdrocksplatta levererar. Skivan spänner över flertalet genrer och låtarna sammanfogas med snygga, intensiva och stämningsgivande intron som gör de många influenserna av t.ex. progg, heavy metal och AOR fungerar bra ihop utan att det blir för spretigt.
Produktionen står Tony själv för medan mixningen gjorts av Neil Kernon. Resultatet är mycket bra och passar låtarna ypperligt som Tony skrivit med hjälp av välkända namn som exempelvis Paul Sabu, Robert Säll, Henning Ramseth och Eric Ragno.
Musiker på skivan är förutom nämnda låtskrivare även Andreas Passmark (Royal Hunt) på bas, Douglas Docker (Docker’s Guild) på keyboard och multiinstrumentalisten Andreas Nergård på trummor.
Robert Säll från Work Of Art har varit med och skrivit tre låtar av melodiös toppkvalité som av någon konstig anledning hamnar på rad på skivans andra hälft. Spontant tror jag att plattan hade funkat lite bättre om de spridits ut på skivan för bättre flöde av skivans alla influenser.
Inledningen är stark och heavy metalosande andra spåret “28 Flights” ger oss ett tidigt bevis på nämnda variation. Även om första halvan av skivan inte imponerade på mig vid första lyssningarna så har låtar som “Gate 21”, “My Death” och “We Should Be On By Now” växt och gör det fortfarande. För att nämna något direkt positivt utmärkande så är basgången i “My Death” något alldeles extra.
Den tidigare nämnda AOR-explosionen av en trio låtar som inleds med “Northern Star”, som för övrigt släpptes av Tony för över ett år sedan, är magnifik. En eller två till liknande spår utöver dessa tre hade inte gjort någon skada, men absolut snyggast av dessa är “Somewhere In London” som är riktigt, riktigt bra och tar hem titeln som skivans bästa spår. Det är en svulstig närmare timmen musik som levereras och när den pampiga låten “Free Spirits” avslutar skivan blir det ett värdigt och storslaget slut på ett överraskande imponerande album.
Tony har till stor del dämpat sin mest nasala sångstil och levererar mer känsla än tidigare. Tillslut blir det omöjligt att inte dra referenser till Queensryche och deras sångare Geoff Tate vilket speglar skivan musikaliskt men framförallt Tonys prestation.
Det finns mycket nerv och dramatik både i text och musik som de lyckas förvalta på ett bra sätt, som i sin tur gör att de får lyssnaren med sig hela vägen. Tony är ett levande exempel att ålder inte spelar roll när det gäller att göra initiativrik och sprudlande musik. Att inget av de mer välkända skivbolagen knutit åt sig denna platta är ett mysterium. Skivbolaget som fått äran att släppa detta levande och gedigna album kommer från Australien.
Band: Tony Mills
Titel: Over My Dead Body
Genre: Hårdrock
Skivbolag: Battlegod Productions
Releasedatum: 2015-02-23
Betyg: 7/10
Bästa låt: Somewhere In London
