ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Marduk – Frontschwein

marduk-frontschwein250
När svartmetallkungarna från Östergötland släpper nytt är det inte utan att en är oerhört förväntansfull. Dels av den enkla anledningen att Marduk kan vara ett av undertecknads absoluta favoritband genom tiderna, men också på grund av det faktum att bandet är ett av de i världen med absolut bäst “form” för tillfället, då de inte släppt en skiva som är sämre än åtta av tio sedan 1998 och Nightwing, även om det var snubblande nära på World Funeral för tolv år sedan. Som ni förstår är detta i sig anledningar att bli lite våt i småbyxan, men det som verkligen fick mig lite extra exalterad inför släppet av Frontschwein var att den krigiska framtoningen onekligen förde tankarna till 1999 (för att inte tala om 1939) och Marduks monumentala mästerverk Panzer Division Marduk som jag tycker är bandets kanske absolut största stund tillsammans med Rom 5:12 från 2007.

Skivan inleds med titelspåret och enligt mina efterforskningar åsyftar “Frontschwein” på en frontsoldat under andra världskriget och dennes status som förbrukningsvara. En soldat vars liv inte var värt mycket, men som trots detta kämpade tappert i med- och motgång. Lite så känns det väl också som att det har sett ut för Marduk. Efter 25 år som band kan de se tillbaka på en karriär där man kämpat och utfört stordåd, samtidigt som trender kommit och gått, så har Marduk likt en satanisk pansardivision krigat vidare oavsett omständigheter. Således en passande titel och ett passande öppningsspår, som piskar på i ett rasande tempo och manifesterar Marduks styrka från första stund likt ett musikaliskt blixtkrig. Det är hårt, skitigt och kaotiskt – antagligen lite som det hade varit att vara ett “frontschwein” för drygt 70 år sedan.

Efter denna gastkramande inledning bjuds vi plötsligt på – minst sagt oväntat – disco! Eller ja, nu är det ju inte I Will Survive det handlar om, utan dödsdisco i form av den oerhört dansanta The Blond Beast. Jag kan tänka mig att en hel del trve kvlt-människor fick krupp när Fredrik Widigs drog igång sin öppna hi-hat i baktakt, men undertecknad tyckte att detta var ett enbart trevligt inslag. Vem har aldrig drömt om att få dansa in undergången till tonerna av Marduk, liksom? På nästa spår är dock allt som vanligt igen och Marduk skrämmer effektivt iväg alla eventuella Travolta-tendenser med den rensiga Afrika (nej, det är ingen Toto-cover).

Det fjärde spåret på Frontschwein är också det bästa enligt mig. Wartheland, som är det tyska namnet på det av Nazityskland annekterade västra Polen, är en synnerligen mörk skapelse som skänker en blytung känsla av krig och annalkande domedag. Denna känsla är inte heller någonting som släpper i och med nästa låt, Rope Of Regret, som inleds med kulspruteeld och fortsätter med musik som passande nog kan liknas vid en tonsatt motsvarighet av just detta. Nästa spår, Between The Wolf-Packs, är också en stark utmanare till tidigare nämnda Wartheland som plattans bästa låt, likaså är den briljanta 503 som syftar på Nazitysklands 503:e pansarbataljon och passande nog plöjer Marduk fram över sitt karga musiklandskap likt en målmedveten Tigertank. Förutom denna referens bjuds vi även på låtar om raketartillerikanonen Nebelwerfer och de blodiga händelserna i Falaise i augusti 1944. Detta är oerhört tacksamma saker att skriva om för Marduk, då de många referenserna till andra världskriget passar som handen i handsken till bandets musik. Den mörkaste tiden i modern europeisk historia avhandlas av ett av de mörkaste banden vi har i världen; mer brutalt och dödsdyrkande än så kan det knappast bli.

Med Frontschwein har Marduk skapat en av sina absolut vassaste plattor hittills i karriären och visst måste en säga att det är oerhört imponerande att lyckas få sin trettonde(!) fullängdare till att bli en av de bästa och hungrigaste. Marduk visar inga tecken på att trappa ner och bli sämre med åren, tvärtom har man nog aldrig varit bättre än man varit efter den fantastiske Mortuus intåg i bandet för drygt tio år sedan, efter ett kvarts sekel som band är Marduk argare och mer brutala än någonsin förr i sin framtoning. Det som jag hoppades skulle bli lite av en “Panzer Division Marduk, del två” blev också detta både sett till stil och kvalité. Möjligtvis är Frontschwein kanske lite mer varierad som blandar kortare käftsmällar som titelspåret och Thousand-Fold Death med mer episka stycken som till exempel Doomsday Elite som med sina drygt åtta minuter klockar in som plattans längsta låt. Istället har ju dock den lite mer energiska plattan från 1999 en nostalgifaktor som Frontschwein saknar, då den förstnämnda helt klart med rätta kan benämnas som en modern klassiker inom svartmetallen. Om vi bara ger den några år så tror jag att även Frontschwein kommer att kunna nå denna status i framtiden. Ett sådant scenario hade varit synnerligen välförtjänt.

Om ni inte redan förstått det så är det här en oerhört stark kandidat till årets platta, så köp omedelbart, lyssna och dyrka!

Band: Marduk
Titel: Frontschwein
Genre: Black metal
Skivbolag: Century Media Records
Releasedatum: 2015-01-21
Betyg: 9/10
Bästa låt: Wartheland

RELATERADE ARTIKLAR
FILM
LIVE
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER