Nej, STAHs senaste platta är inte tillägnad Hin Onde, handlar inte om att bränna bibeln, korsfästa präster upp å ner eller bara vara allmänt djävlig. Det finns det andra band som gör med den äran (Hej Dark Funeral) utan “Satanism” är ett extrat om vad bandet är och gör.
Stockholmstrion, Fred Burman, Danne McKenzie och Johannes Lindsjöö blandar, mixrar och bygger om sina motorvägsbreda influenser från rock, punk, blues, garage till något eget. Det låter lite Queens Of The Stoneage, det låter lite Devo, det låter lite Hound Dog Taylor och det är briljant.
Plattan passerar 40 minutersspärren för första gången i bandet karriär men blir inte långdraget utan är som vanligt tajt, svängigt och fullt av infall. Som andra låt hör vi “Allnighter som de släppte redan förra året och blev en favorit i mina högtalare, inte minst för samarbetet med Emmon som satte både prägel och färg på låten.
Det finns flera låtar som sätter sig som ett tuggumi, som till exempel, “You You You You”, “Feel My Love” och “The Sound I Like” för att nämna några.
