När “Kicking And Screaming” kom ut, så tyckte jag att den var otroligt bra. Det visade sig dock i efterhand, att den inte hade ett jättelångt bäst-före-datum. “Give Ém Hell” känns lite som raka motsatsen. Den kändes ganska blek de 2-3 första gångerna jag hörde den, men för varje genomlyssning så stiger mitt gillande stadigt.
Nya plattan är definitivt ingen karbonkopia på förra, vilket är både bra och dåligt kan man säga. Det som är bra är att Sebastian inte stagnerar och fastnat helt i “SKID ROW-land”, det dåliga är att låtmaterialet inte är riktig lika starkt överlag.
Det märks tydligt att Bob Marlette lagt en eller ett par fingrar i själva musikskapandet, inte bara i själva produktionen. Soundet är omisstänklikt förknippat med honom och har definitivt hörts förr. Jag ska återkomma till ljudbilden ett litet slag: Den är lite för opolerad och “garage” för min smak den här gången. Jag hade gärna sett lite mindre skrammel och mera tyngd istället, som på till exempel ALICE COOPER´S “Brutal Planet” eller “Kicking And Screaming” för den delen.
Sebastian Bach röst är på det stora hela intakt, det enda som jag uppfattar som negativt är att han låter lite mera gnällig på de höga tonerna nu för tiden. Fortfarande så ligger “Sebbans” rockstatus bra mycket högre än SKID ROW´s, även om de ryckt upp sig lite på slutet.
Jag tillhör den skaran fans som gärna skulle se en återförening, med medföljande platta och turné. Det verkar ju i och för sig mer och mer osannolikt, men hoppet är ju det sista som överger människan. Tills vidare så får vi helt enkelt vara nöjda och glada om Herr Bach fortsätter släppa kvalitativa soloplattor lite då och då.
Band: Sebastian Bach
Titel: Give ´Em Hell
Genre: Hårdrock/Sleaze
Skivbolag: Frontiers Records
Speltid: 50:51
Releasedatum: 2014-04-18
Betyg: 7/10
Bästa Låt: Harmony
