ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Vanishing Point – Distant Is The Sun (7.0)

4 Shares

vanishing-point-distant-is-the-sun-250

Band: Vanishing Point

Titel: Distant Is The Sun


Genre: Melodisk Metal

Skivbolag: AFM Reords

Releasedatum: 2014-02-21

Betyg: 7/10

Bästa låt: When Truth Lies

 

Detta australiensiska metalband har sedan starten i början av 90-talet lyckats släppa fyra album. Det senaste kom för sju år sedan och hette “The Fourth Season” och trots titeln imponerade den inte nämnvärt då den var betydligt tristare än de tidigare tre. Nu när man hade tippat att man aldrig någonsin skulle få se ett nytt Vanishing Point-album så släpper AFM Records deras femte platta den 21:a februari som fått titeln “Distant Is The Sun”.

 

Som titeln anspelar så finns det ett mörker och vemod över detta album. Till skillnad från föregångarens totala gråa tristess är detta i högsta grad ett vitalt och levande album.

Bandet spelar en blandning av melodisk metal med lite semiprogressiva tendenser, men även symfoniska och power metal-stycken samsas på ett bra sätt i slutresultatet.

Hela fjorton spår finns på skivan och då är det ett intro bland dem. Skivan varar i närmare 65 minuter så det är generöst med musik, nästan så man kan ana att de samlat på sig för mycket låtidéer under dessa sju års frånvaro. Kvalitén är jämn och ganska hög skivan igenom även om det kan kännas aningen för mättande på slutet.

 

De har verkligen lyckats få till ett kraftfullt ljud till skillnad från tidigare släpp och produktionen upplevs som komplett och ger ett extra tryck ur högtalarna men även en viss anonymitet som följd. Musicerandet är stabilt och det utan att glänsa, men en eloge skall ges till dessa medlemmars samspel. Riktigt imponerande.

Silvio Massaros röst är en av de större behållningarna då den har en skörhet som gör att man bara väntar på att den ska spricka, vilket den aldrig gör samt att den är ganska speciell och ger Vanishing Point en egen identitet bland mängden av dessa typer av band. Det kommer att bli tufft för dem att ta plats och synas i den här genren. Det som talar för är att de har det rutinerade skivbolaget AFM Records i ryggen och det som talar emot är att trots kvalitativa låtar så blir det tämligen snabbt ganska långtråkigt att lyssna på. Trots att låtarna är varierade så känns mallen kopierad för varje spår.


Några av spåren som är till bandets fördel är den snabba öppningslåten “King Of Empty Promises” som drar ner tempot lagom till refrängen som har bra melodi. Bästa låten finner vi som tredje spår och heter “When Truth Lies ” och den går i upptempo och har skivans utan tvekan bästa refräng. Även om de flesta spåren går i ett uppskruvat tempo så finns avbräck som i till exempel “Let The River Run” och “Story Of Misery”. “Denied Deliverance” låter Evergrey för hela slanten. Silvio är i denna låt läskigt lik Tom S Englund vilket förstärks ytterligare av de vemodiga melodierna. Avslutande akustiska låten “April” blir en bra nedtrappning av en timmas intensiv och välskriven musik. Dock är det kanske aningen för mycket för att hantera vid ett och samma tillfälle. De borde ha minskat antal låtar till tio, elva stycken men Vanishing Point är utan tvekan tillbaka igen och det är välkommet.

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter