Att Watain numer är en stadig gren i det svenska Black Metal-trädet är det väl ingen som kan argumentera mot. Och medlemmarna sågar inte av den gren de sitter på med den här plattan. Att lyssna på öppningslåten “Ecstasies in the Night Inifinite” är är lite som att sitta längst fram i Helix på Liseberg mitt i mörkaste natten och kastas rakt ned i avgrunden utan säkerhetsbygel.
Med frenetisk energi vräker sig låten fram och sångaren Erik Danielsson låter bitvis som en frustande, fradgatuggande vildhund. Och det menar jag inte på något vis skulle vara dåligt. Musiken ger våldsamt uttryck för den frenesi, kraft och energi som t ex återfinns i följande textrader:
“On chariots of fire they approach,
A violent force, a sudden curse
That spurs the storm and kills the light”
Det känns konstigt att kalla Watain ett ungt Black Metal-band efter mer än 20 år i branschen. Tiden går fort när man lyssnar på hårdrock och har roligt. Trots att de började under sena 90-talet hörs tydliga referenser från den klassiska skolan och band som Emperor och Dissection. Jag får också vibbar av Tiamat i Eriks sång som i låten “We Remain”. Samtidigt så känns de som en trygg konstellation som vågar ta ut svängarna på olika sätt. “Serimosa”, är en av de låtar på skivan som visar på det. Det är en makalöst, mästerlig och ondsint komposition som närmast får mig att tänka på Tribulation i uppbyggnad och faktiskt även i sång när det gäller frasering och uttryck.
Låtmaterialet växer med antalet lyssningar. Det är en dynamiskt sammansatt platta där låtarna växlar i olika tempo. Medan vi finner klassiska Watain-kickass-dängor som “The Howling” finns också mer nedtonade inslag som “Not sun Nor Man Nor God” där svävande disharmoniska pianopartier får ta plats. Vi får också höra Farida Lemouchi gästsjunga och där hon med sin mässande sång nästan tar rollen som frambesvärjande berättare till Watains historia. Jag skulle nog också kunna drista mig till att säga att vi här får höra Watains kanske bästa gitarrspel och kompositioner, t ex i “Before the Cataclysm” och “Lemperts Grace”. Det får mitt sköra svarta 90-talshjärta vibrera. Vansinnigt snyggt!
När Watain levererar kan man vara säker på att det inte är ogenomtänkt. Text, musik och artwork genomsyras av en tydlig filosofi och ockult andlighet. En vandring i sökandet efter en kunskap bortom våra slöjor och dimensionerna som vi känner dem. I bandets liveframträdanden kanske detta är som allra tydligast där upplevelsen kan vara som ett slags katharsis, ett dop där du blir blästrad ren. Full av synd, men fri från skam.
Beneath – Beyond – Behind – Below
Musiker:
E. Danielsson – sång och gitarr
P. Forsberg – gitarr
A. Lillo – bas
H. Eriksson – gitarr
E. Forcas – trummor
Musiken är gjord av E. Danielsson, P. Forsberg, H. Jonsson. Gästspel av Farida Lemouchi och Gottfrid Åhman.
Artist: Watain
Titel: The Agony and Ecstasy of Watain
Genre: Black Metal
Skivbolag: Nuclear Blast/Warner Music
Releasedatum: 2022-04-29
Bäst: The Howling och Serimosa
Konstigaste: Det spelar ingen roll hur mycket texten förklaras, låttiteln Black Cunt blir bara jättemärklig. Detta blev helt enkelt inte bra.
Betyg: 4,5/5