ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Dead End Space – Distortion Of Senses (8.0)

55 Shares

deadendspace-omslag

Band: Dead End Space
Titel: Distortion Of Senses
Genre: Progressive metal
Skivbolag: Alienation Records
Speltid: 69:35
Releasedatum: 2013-05-24
Betyg: 8/10


Två skivor in i karriären, bestämde sig JOHNNY ENGSTROM BAND att det gamla blues- och dansbandsklingande bandnamnet fick bytas ut. Det nya namnet blev DEAD END SPACE, vilket tillsammans med titeln och omslaget till nya skivan skvallrar mer om den mörkt anstrukna progressiva metal bandet faktiskt spelar. Ska man vara petig har bandet egentligen gjort tre skivor, då sångaren och gitarristen Johnny Engström och trummisen Galle Johansson var med på den förstnämndes soloskiva, den poprockiga “Analyse My Dream”. Sedan dess har man, om man följt bandet från början, märkt en utveckling mot ett tyngre och progressivare sound för varje släpp. Nya “Distortion Of Senses”, det första albumet under det nya albumet men det fjärde i ordningen om man vill vara petig, fortsätter på samma väg.


Titelspåret inleder med en chorusdopad slinga som sänder en kall kår längs ryggen, innan bandet kastar sig in i ett meckigt riffande. ‘Drama Fields’ fortsätter på samma bana, men bryter av med en melodisk refräng och fortsätter in på ett skönt jamparti. ‘The Lightworkers’ är trots titeln en skapelse med mörk atmosfär. ‘Obsessed’ är den kortaste låten på skivan med sina tre minuter och 27 sekunder och nästan punkig i sitt rättframa stuk.

Föregångaren “Magnetic Force” var lite av en konceptskiva förevigad utomjordingar. Texterna på uppföljaren handlar istället om spöken och andar och har avvikit från konceptformatet såsom ingen fast handling och att man skalat ner på ambienseffekterna som föregångaren var överströsslad med. Däremot undrar man vad den märkliga ‘Confessions – Tape 1’ skulle vara bra för? Den mörka berättarrösten låter parodisk snarare än episk.

Förutom den plumpen i protokollet, så är det en välproducerad skiva med starkt låtmaterial. Musikerna är trots den komplicerat uppbyggda musiken tämligen enkla herrar utan pretentioner och det märks att de har roligt när de spelar. Johnnys sångröst blåser kanske inte de mest kräsna typerna av stolarna, men hans gitarrspel är smakfullt och rytmsektionen spelar så tajt att man kan ställa klockan efter dem (om man vill att klockan ska ticka i 6/8-takt). 

Bästa låt: Drama Fields

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter