Arkiv för CD-kategorin

Firewind – Immortals

Kostas Karamitroudis föddes i september 1980. Han är mer känd som Gus G och instrumentet han är duktig på är gitarren. Jag kan ställa mig väldigt frågande till varför i hela världen han ska kasta bort sin talang genom att åka runt som gitarrist med Ozzy Osbourne när han kan satsa 100% på sitt eget

Gotthard – Silver

25 år lång karriär. En pågående karriär. En karriär med toppar, dalar och väggupp. 25 år, därav Silver. Dessutom är nu “Silver” tredje plattan med den nygamle Nick Maeder. Jag var skeptisk vid Steve Lees bortgång, jag stod längst fram i ledet när det beklagades och misströstades, Gotthard var ju slut. Jag hade fel, och

Devation – Giants

2017 har knappt börjat men redan nu står det klart att det kommer fantastisk musik även detta år. Min första recension för året avhandlar ett band från Göteborg vid namn Devation. Plattan “Giants” är inspelad i Sound Industry Studios och den är mixad av Arnold Lindberg som tidigare mixat band som In Flames, Evergrey, Dimmu

Hate Creation – Cloaked In Violence

“Jag har varit i varenda håla i hela Sverige, jag har liksom varit i Filipstad, då kan ni fatta? Det tror jag är den minsta staden på den här turnén. Eller stad, det är en samling hus runt en korvkiosk”. Så sammanfattar ståuppkomikern Magnus Betnér vidden av sin standup-turné “Livets Ord” på avslutningsshowen på Chinateatern

Chronus – Chronus

Jag ser in i min kristallkula och vågar redan nu påstå att Helsingborgsbaserade Chronus välproducerade debutplatta av många kommer att anses vara en av 2017 års bästa plattor. Det låter nytt och fräscht, men samtidigt som en mörk mix mellan Foo Fighters, Sahg och Ghost. Men det är avsevärt mycket bättre än Foo Fighters, minst

Sister – Stand Up, Forward, March

När HARDCORE SUPERSTAR släppte sitt suveräna självbetitlade alster 2005 och följde upp den med den minst lika vassa “Dreamin´ In A Casket” två år efteråt, då var de verkligen på topp. Sedan har utförsbacken tyvärr blivit brantare och brantare. Numera ser jag på nya HCSS-släppt med en trött axelryckning. Det var under några år där

Rik Emmett & Resolution 9 – RES9

Ett av de bästa banden på 80-talet var Triumph som 1987 peakade med plattan “Surveillance”. Tyvärr lyckades bandet inte hålla sams utan bandet upplöstes och vad jag förstår så sköttes dialogen i många år via advokater vilket alltid är trist. Sweden Rock Festival lyckades dock med hjälp av kontakter mellan festivalen och basisten Mike Levine

Venefixion – Armorican Deathrites

Om någon undrar hur “riktig” death metal låter så är nog franska Venefixions EP Armorican Deathrites en lika god introduktion till genren som gamla plattor av Death, Possessed eller svenska Grave. Den redan kultförklarade demon Defixio släpptes på vinyl av Iron Bonehead förra året, och nu kommer alltså bandets första EP ut på samma bolag.

Demon – Cemetery Junction

Av någon outgrundligt anledning så missade jag DEMON`S första aktiva period och det var först efter comebacken med “Spaced Out Monkey” som jag fick upp ögonen för dem. Det kan jag faktiskt tycka är lite synd, eftersom jag gillade sådan här musik mera för 20-25år sedan, än jag gör nuförtiden. Även om min musiksmak har

Absorbing The Pain – Sint

Lite förvirrande känns det allt när ABSORBING THE PAIN först går ut med att de ändrar sitt namn till SINT och dessutom utlovar en ordentlig musikalisk “make over”. Sedan tar de helt sonika tillbaka sitt gamla namn igen och döper nya plattan till “Sint” istället. Något de däremot inte ändrat tillbaka, är den musikaliska inriktningen.

Asphyx – Incoming Death

För hårdrocksälskare överlag och för dödsmetalldyrkare i synnerhet är det alltid en högtidsdag när holländska Asphyx släpper nytt material och under slutet av 2016 välsignades vi med just detta. Inte heller blir det sämre av att bandets två föregående skivor varit fullkomligt fjällmagiska, sedan man fått tillbaka sångaren Martin van Drunen som verkligen bidragit till

Sapientia – Circulata Mercurius

Circulata Mercurius är den andra releasen från Sapientia som består av medlemmar från de Chilenska banden Hetroertzen och LvxCælis. Dessa minst sagt ockulta band band ligger på det lilla bolaget Lamech Records som sedan 2009 är beläget i Västerås. Har ni ännu inte hört nämnda band förut så tycker jag att det är hög tid

The Rolling Stones – Blue & Lonesome

Cirkeln är sluten. The Rolling Stones har gjort exakt vad de började karriären med, innan låtskrivandet tog fart på allvar – total dyrkan av de gamla blueslegenderna. Det låter exakt lika vitalt som på de tidiga plattorna. Det är rått, opolerat och fantastiskt själfullt. Passionen och känslan är lika intakt som för ett halvt sekel

Liber Null – I – The Serpent

På pappret ser det ut som om detta skulle kunna bli en nyskapande avantgardistiskt black metalplatta utan dess like, för i promomaterialet kan man läsa att bandet består av  medlemmar från Blut Aus Nord, Fides Inversa, Acherontas och Bloodmood Eclipse. (Framför allt är det trummisen Thorns som varit aktiv i ungefär fyrtio band som avses).

ROOT – Kärgeräs – Return From Oblivion

Det ockulta tjeckiska bandet ROOT började spela sin egen variant av black metal i Brno i slutet av 80-talet, men på fjärde plattan – 1996 års konceptalbum Kärgeräs – hade deras inrikning mot melodisk heavy metal blivit tydligare. ROOT ville inte låta sig begränsas då, och de har fortfarande samma inställning nu, och det är

Burning Point – The Blaze

På förra plattan, som till största delen bestod av nyinspelningar av bandets “gamla godingar”, så tyckte jag inte riktigt att sångerskan Nitte Valo kom till sin fulla rätt. Det var främst på de nyskrivna låtarna, som hennes sanna potential kom fram. Nu när låtarna redan från början är skrivna med hennes röst i åtanke, så

Nightmare – Dead Sun

Jag fick redan under Sabaton Open Air i somras ett jakande svar på frågan om bandet skulle klara sig utan bröderna Amore. Jag blev faktiskt väldigt imponerad av Maggy Luyten starka röstresurser. Hennes sång tillför definitivt en ny dimension till NIGHTMARE´S musikskapande. Hon kan både ta i som en “hel karl” och samtidigt låta mer

Sirenia – Dims Days Of Dolor

“Perlis Of The Deep Blue” var en riktigt höjdare, uppföljaren förra årets “Seventh Life Path” var en ganska blek historia. Så besvikelsen var därför om inte monumental, i alla fall ganska så stor när den såg dagens ljus. Nya “Dim Days Of Dolor” är definitivt ett steg tillbaka i rätt riktning, även om det där

Herman Frank – The Devil Rides Out

För några veckor sedan såg jag Dirkschneider framföra en hel hoper gamla Acceptklassiker och det slog mig då att jag har faktiskt aldrig sett Accept live. Visst har jag haft chansen på ett antal Sweden Rock-festivaler och jag det var oerhört nära att jag såg bandet i Karlskoga 1986 men det blev inget av med

Bölzer – Hero

På schweiziska betyder Bölzer något i stil med blixt, urladdning, kraft. Bandet beskriver själva meningen bakom sitt namn så här: “A powerful force or blow or strike that has no regard for the consequences or the repercussions. And in that sense it’s not directed either, it’s just a chaotic strike of energy…. A force of

Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter