VECKANS TOPPNYHETER

Bokrecension: Metallskallar av Dan Nilsson

Vad passar väl bättre nu, när alla konserter blir inställda ett tag framöver, än att åtminstone läsa om musik. Nyligen gavs boken ”Metallskallar” ut, vilket är en roman om rock och relationer. Författaren Dan Nilsson har en bakgrund som journalist och hårdrocksrecensent, vilket speglas i hans sätt att skriva, som är på ett rakt och direkt vis. Verket innehåller många, korta kapitel och är lättläst. Vi får följa Sara, som både impulsivt planerat och otursamt oplanerat ställer till mer problem än hon rättar till. Fast hon är inte ensam om det. Vänner, pojkvänner, föräldrar och kollegor drar också sitt strå till stacken i livets berg-och-dalbana. Boken är kryddad med både humor och allvar, samt nostalgi för alla oss hårdrockare.   

Författaren bor i Stockholm med sin familj, men växte upp i Skåne, med sina föräldrar och två syskon. Det var storasystern och storebrodern som till att börja med väckte hans musikintresse. Nilsson hängde sedan ofta i brorsans rum när han spelade Iron Maiden-skivor, eller så gott som varenda nytt hårdrocksalbum som inköpts, efter att ha sett annonser på baksidan av tidningen ”Okej”.  När Dan flyttat hemifrån och jobbade på en tidning, där han under en tid också recenserade hårdrock, spelade han trummor i ett metalband på sin fritid. I vuxen ålder utbildade han sig till manusförfattare för film och TV. Mannen i fråga har även skrivit två andra böcker, spänningsromanerna ”Bevakaren” (2015) och ”Jag följer dig” (2017).

Genom livet får man perspektiv på olika saker, eller rent av kanske allt så småningom. Vad man som yngre tog så fruktansvärt allvarligt, kan man senare i livet ångra eller åtminstone skämmas för, då det många gånger kanske inte var så farligt som man upplevde det då. Vissa saker eller händelser sätter förstås djupa spår och gör oss till de människor vi är idag. Själv har jag funnit någon slags trygghet i att vi hårdrockare är de samma som vi alltid har varit, men här ställs frågan ”Har hårdrockarna förändrats – eller är det världen runt omkring som inte längre är densamma?”

”Metallskallar” är en påhittad historia, men publika evenemang, band och artister, samt historiska företeelser stämmer överens med verkligheten. Författaren påpekar dock den litterära friheten vad gäller uppdiktade romaner: ”Om någon erfaren festivalbesökare blir förvirrad av hur olika band dyker upp i berättelsen, vill jag bara nämna att jag har bortsett från verkligheten när den mest bara stått i vägen. Regnade det verkligen när Great White spelade? Rammstein har väl aldrig spelat på Sweden Rock (vilket många, många önskar)? Nej, men romanens möjligheter är stora, liksom rockmusikens. Och de ger oss perspektiv på vad som är viktigt här i livet.”

Bokrecension: Metallskallar av Dan Nilsson 1
Foto: Oskar Omne


En stor del av berättelsen utspelar sig alltså på Sweden Rock Festival, vilket var väldigt roligt att läsa, på grund av igenkänningsfaktorn. Som flitig festivalbesökare kunde jag se framför mig vid vilken scen de var, vilken väg de gick, samt till och med vilket grönområde de befann sig på. Det var precis som om jag själv var där.

Handlingen utspelar sig kring den skilda tvåbarnspappan Markus och det nya livet tillsammans med ungdomskärleken Sara. De är mitt i livet och befinner sig på olika sätt i någon form av medelålderskris. Sara har kanske lugnat ner sig lite sedan tonåren, men ibland gör sig de stökiga ungdomsåren påminda. Inte minst när relationen till hennes föräldrar inte är den bästa, chef och kollegor inte förstår sig på henne, eller när gamla kompisar dyker upp med oväntade idéer. Markus spelar fortfarande i sitt band. De träffas i replokalen varje fredagskväll, men har liksom fastnat där på hobbynivå och ibland smyger sig tvivlet in i tankarna, om varför de fortfarande håller på. Plötsligt en dag tar allt en ny vändning och saker börja hända, både på gott och ont.

Det är inte alltid så lätt att få vardagen att gå ihop. Paret som till synes har det bra börjar sakta att glida ifrån varandra. I sina försök att få det bättre blir det istället värre. Allting vänds upp-och-ner och ingen vet hur det kommer att sluta. Avslutningsvis blir det väldigt rörigt, men det är spännande läsning.

Vardagslivet beskrivs väldigt bra. Förutom svårigheter i relationer och blandade känslor, även funderingar och minnen. När gapet mellan tonåringar och vuxna blir alltför stor, till exempel. Sara pendlar här också mellan sin inre revolterande 18-åring, som sket i det mesta, och den 43-åriga vuxna människans tankar på ”alla måsten och plikter” här i livet. Hur hinner man med jobb och familj, samtidigt som sina vänner och kanske en hobby som man älskar. Måste man prioritera bort något som anses oväsentligt av andra, bara för att hinna med allt som förväntas av en och lite till, samtidigt som man tappar bort sig själv på vägen. Det blir tokigt och galet ibland. Alla kan göra fel. Boken är framförallt härligt indränkt av nostalgi. Med ett skratt kan jag konstatera att vi alla nog känner igen oss i mycket av det som beskrivs. Även en hel del typiska rock-klichéer finns med, men de blir en del av det komiska.

Precis som många andra känner jag igen känslan av att bli tröstad och stärkt av musiken. Många har undrat hur hårdrock kan göra mig lugn, men den gör ju det. Alla känslor får utlopp och glädjen eller välbefinnandet kan ibland vara obeskrivligt. Vem har väl inte vid ett flertal gånger gjort som bokens huvudperson Sara, när hon sitter fast i en bilkö. Från att ha varit superstressad, dra igång musik på hög volym, kanske även sjunga med för full hals. Hon slappnade av och tänkte: ”Det här var precis vad jag behövde.”

Jag skrattade högt åt sådant man har sett med egna ögon. Tänk dig till exempel en morgon på någon av Sweden Rocks campingar. Många har festat hårt under en kall natt i början av juni. Solens första strålar börjar att värma. Beskrivningen som sedan följde i boken var: ”Festivalcampingen påminde om ett slagfält, med fler människor som låg ner på marken än som stod upp, likt stupade soldater.”

En fantastisk detalj, som är väl genomtänkt för att passa in i handlingen, är namnen på kapitlen. De är namnen på olika bands låtar. Bland kapitlen finns titlar som ”Coming home” (Scorpions), ”Good times bad times” (Led Zeppelin), ”Welcome to the jungle” (Guns N’ Roses), ”And the bands played on” (Saxon), ”Are you ready?” (Thin Lizzy), ”Warning” (Queensrÿche) och ”Paranoid” (Black Sabbath). Det var hela tiden underhållande att se vilken låttitel som namngav nästa kapitel och försöka komma på vilket band som gjort den. Många dök upp i huvudet direkt, medan andra fick jag fundera en stund på.

Det här är en bok man gärna sträckläser. Ungefär som åldersspannet på Sweden Rock-besökarna, så tilltalar den nog både yngre och äldre, samt både kvinnor och män. Dan Nilsson behåller läsarens intresse, nyfikenhet och viljan att veta hur det ska gå, ända till bokens sista ord.

Bokrecension: Metallskallar av Dan Nilsson 2

Titel: Metallskallar
Författare: Dan Nilsson
Formgivning omslag: Cornelia Runehammar
Genre: Roman, drama, humor, musik.
Bokförlag: Hoi Förlag
Antal sidor: 324
Kapitel: 58
Releasedatum: 2020-03-21
Bäst: att halva boken utspelar sig på Sweden Rock och att kapitlen bär namn efter låttitlar.
Betyg: 4/5

Anna Karlsson

Anna Karlsson

Skribent/Fotograf
FLER NYHETER
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER