10 frågor – Del 92: Conception

10 frågor är en intervjuserie där det ställs just 10 frågor om musik till musiker, såväl kända som okända och svenska som utländska.

Frågorna är av det lite mer lättsamma slaget och förhoppningen är att vi ska få in en hel del roliga svar. Tanken är att det ska publiceras i den turordning vi får in svar och förhoppningsvis kan den fortgå länge. Sådana här intervjuer är något vi själva tycker om att läsa och min förhoppning är att fler än vi gör det så att det blir några läsare framöver.

I del 92 är det Roy Khan, Tore Østby, Ingar Amlien och Arve Heimdal som har svarat på frågorna. Vilka är då dessa herrar? Jo det är medlemmarna i det återförenade norska bandet Conception.

Vilken var den första skiva du köpte för egna pengar?

R: Michael Jackson – Thriller

T: Det var ett kassettband med Elvis Presley. Tyvärr tappade jag bort det för länge sedan så jag kan inte minnas vilken titel det var.

I: Rolling Stones, jag minns inte titeln men det var en samling med låtar från 60-talet.

A: Kiss – Alive

Vilken låt önskar du att det var du som skrev?

R: The Beatles – Yesterday. Det är inte riktigt min favorit men det är den mest inspelade låten genom tiderna.

T: Stairway to Heaven så länge jag inte hade behövt gå igenom allt tjafs om rättigheter som har varit kring den låten.

I: Mozart – Lacrimosa (Requiem, K.626)

A: Deep Purple – Smoke on the Water

Vilken är den bästa skiva som har släppts?

R: The Beatles – Sgt. Pepper’s Lonely Heart Club Band

T: Det är en väldigt svår fråga då det finns många fantastiska skivor. Pink Floyd – Dark Side of the Moon är definitivt en av dem.

I: Alice Cooper – Billion Dollar Babies

A: Den har inte släppts än 😉

Vilken är den bästa konsert du har sett?

R: Jag såg Slipknot från kontrolltornet på Sonisphere i Holland 2009. Det var en bra spelning men det var publiken som verkligen fascinerade mig. Det var omkring 50000 personer och som vid en given signal bildades 10-12 stora cirkelformade hålor framför oss. Det var riktigt spektakulärt att se.

T: När Queensrÿche var förband till Metallica 1988. Operation: Mindcrime och …And Justice for All. Jag svävade på moln i flera veckor efter den upplevelsen.

I: Thin Lizzy på Chateau Neuf i Oslo 1980.

A: Motörhead i Oslo på 90-talet.

Vad är det konstigaste ställe du har uppträtt på?

R: En utomhusfestival i norra Norge i starkt solsken och med halvdöda fulla människor överallt klockan två på natten.

T: Med Conception måste det vara i en gammal kommunistlokal i det före detta Östtyskland. Spelningen ersatte en show i en annan stad i Tyskland som blev inställd. Publiken bestod av hela tre personer som stod längst bort från scenen så vi knappt såg dem. Vi gav dem allt vi hade och till slut så flyttade de sig i alla fall så nära att vi kunde se dem.

I: Jag vet inte om det är ett så konstigt ställe men det är en rolig historia jag kom att tänka på nu. I de tidiga åren av min karriär spelade jag tillsammans med Ronni LeTekrø (TNT)  i ett band som hette Roquefire. På nyårsafton, det måste ha varit 1983 eller 1984, fick vi (Roquefire och Ronni som precis hade gått med i TNT) för oss att vi skulle åka runt till släkt och vänner och spela för dem. Vi släpade med oss en massa utrustning och åkte hem till dem och gav dem privata konserter. Det var ganska spektakulärt att göra så där vi bodde under det tidiga 80-talet så det är ett roligt minne för mig.

A: Der Röhre i Tyskland

Vilket är tidernas mest underskattade band/artist?

R: Conception 😉

T: Amund Maarud är en fantastisk norsk blues gitarrist/artist som förtjänar mycket större uppmärksamhet internationellt. Jag älskar verkligen hans hårdrockigare sida och stinget i hans gitarrspel.

I: Killing Joke

A: Lemmy…???

Nämn en skiva andra inte tror att du tycker om.

R: Kate Bush – Hounds of Love

T: A-ha – Memorial Beach

I: Depeche Mode – Songs of Faith and Devotion

A: Gene Krupa – Swing, Swing, Swing

I vilket land är fansen mest hängivna och vildast under konserter?

R: Det är inte endast ett utan fler stycken som sticker ut. Jag vill dock inte förolämpa någon så jag avstår från att svara på den här frågan.

T: Publiken i olika länder har olika sätt att visa sin uppskattning. Det är bra överallt men jag upplever att japanska fans är mest hängivna och brasilianska är de som röjer mest under konserterna.

I: Tyskland har alltid varit bra att turnera i både på den gamla tiden med Conception och under senare år med Crest Of Darkness. Jag måste även nämna att många av länderna i Östeuropa är fantastiska. Publiken där är så entusiastisk. Fantastiska fans. De japanska fansen måste också nämnas. Jag kommer aldrig att glömma responsen vi fick när vi spelade i Japan med Conception i mitten av 90-talet. Det var helt otroligt. Något jag kommer att minnas för evigt.

A: Japan

Vad är det märkligaste som inträffat under en konsert?

R: Det var när vår basist vred sönder sitt knä under den första tonen i den första låten på den första dagen av turnén. Han fick lov att ha skydd som stabiliserade knät under resten av den turnén. Det var dock inte med Conception.

T: En gång snubblade jag och fick lov att springa bakåt rakt in i min utrustning för att inte ramla omkull. Jag lutade mig en stund mot utrustningen och försökte se cool ut så det såg ut som att det var meningen. Min gitarrtekniker gick på det och var arg på mig under resten av spelningen för att jag var så oaktsam om min egen utrustning, ha ha.

I: Under en utomhusspelning i Norge var stora delar av publiken rejält packade. Det var fruktansvärt dåligt väder, ösregn och kallt, men ingen verkade bry sig om det. Stämningen var på topp och energin från publiken gav mig en rejäl kick. Dumma jag hoppade ner från scenen, jag hade glömt att det var två meter ner till marken, och gjorde mig rejält illa. Jag klarade av att slutföra spelningen men jag kommer aldrig att glömma hur ont det gjorde samtidigt som man var helt euforisk på grund av publikstämningen.

A: Då vi turnerade med Skyclad 1994 fick vi inte spela i Liverpool eftersom den lokale arrangören hade bokat in sitt eget band i stället för oss. När samma turné avslutades i Köpenhamn så sprang vi under Skyclads sista låt in på scenen endast iförda vita tennisstrumpor…alltså…vi hade dem i stället för kalsonger…

Vad är roligast och varför? Spela på en stor festival eller på
en liten klubb?

R: De är som natt och dag. Jag älskar båda.

T: Festivaler är väldigt roliga men går ändå inte upp mot den intima intensitet man får i en liten klubb både som artist på scenen eller om man står i publiken.

I: Det är svår att säga. Jag älskar mindre klubbar på grund av kontakten man får med publiken där. Det är även en fantastisk känsla att stå på en scen inför en stor publik på en festival. Jag kan verkligen inte välja någon av dem då jag älskar båda två.

A: Båda är lika roligt.

Relaterade artiklar

VIDEOPREMIÄR

VECKANS TOPPNYHETER

VECKANS TOPPVIDEOS

NYHETER

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

X