10 frågor – Del 55: Erik Grawsiö (Månegarm)

11 Shares

10 frågor är en intervjuserie där det ställs just 10 frågor om musik till musiker, såväl kända som okända och svenska som utländska.

Frågorna är av det lite mer lättsamma slaget och förhoppningen är att vi ska få in en hel del roliga svar. Tanken är att det ska publiceras i den turordning vi får in svar och förhoppningsvis kan den fortgå länge. Sådana här intervjuer är något vi själva tycker om att läsa och min förhoppning är att fler än vi gör det så att det blir några läsare framöver.

Det har blivit dags för del 55 och i den är det sångaren och basisten Erik Grawsiö från Norrtäljebandet Månegarm som har svarat på frågorna.

Vilken var den första skiva du köpte för egna pengar?

Det var plattan “1916” med Motörhead som jag köpte av en polare för en liten slant. Kommer inte ihåg hur mycket jag betalade för skivan men jag kommer i varje fall ihåg att jag tyckte att jag var mycket mer hårdrockare än honom och att jag därför var i större behov av skivan hahaha! En guldplatta som jag lyssnar massor på i perioder.

Vilken låt önskar du att det var du som skrev?

Oj, det finns ju 100 låtar som jag önskar att jag skrivit men jag tar den första som dyker upp i skallen – Highway Star med Deep Purple.

Vilken är den bästa skiva som har släppts?

Världens bästa skiva heter “Black Hand Inn” och är gjord av världens bästa band Running Wild.

Vilken är den bästa konsert du har sett?

Running Wild på Sweden Rock år 2000, helt fantastiskt!

Vad är det konstigaste ställe du har uppträtt på?

Förutom att jag spelar med Månegarm så “fuskar ” jag lite med ett country/americana band som heter Sixpack Holiday och vi spelade en gång på SKB’s båt M/s Sigyn. För er som inte vet så står SKB för svensk kärnbränslehantering och M/s Sigyn var deras dåvarande fartyg som användes för att transportera använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken på väg mot slutförvaring…det är inte fullt så jävla konstigt som det låter; under en sommarvecka i Öregrund var M/S Sigyn där på besök för att visa upp verksamheten och då det önskades lite underhållning så stod vi för den. Det är dock den överlägset mest annorlunda scen jag spelat på 😉

Vilket är tidernas mest underskattade band/artist?

Motörhead säger jag då. Lemmy har varit skitviktigt för den moderna rockmusiken; han var den person han var, han sålde aldrig ut sig, han var ärlig mot sig själv och det han stod för och kompromissade aldrig. Han gjorde sin grej till 100 %. Han var en förebild och ikon för vansinnigt många musiker och fans men trots det var Motörhead aldrig ett stort band eller sålde så jävla många skivor. För mig är Motörhead ett av de viktigaste banden i rockhistorien och de lyckades förena hårdrock och punk (och hårdrockare och punkare) på ett fantastiskt sätt. I min värld fick de för lite uppskattning och förtjänade mer. Men å andra sidan så sket nog Lemmy fullständigt i utebliven berömmelse. Han var aldrig ute efter det tror jag, han ville bara spela sin rock n’ roll J

Nämn en skiva andra inte tror att du tycker om.

Det var klurigt att svara på och jag kan på rak arm inte komma på en specifik skiva…men jag kan tänka mig att många tror att jag, utifrån den musik Månegarm spelar, bara lyssnar på metal i alla dess former så många skulle kanske bli förvånade om de visste att jag lyssnar väldigt mycket på americana. Det är för mig helt fantastisk musik med grymt bra instrumentering och stämsång.

I vilket land är fansen mest hängivna och vildast under konserter?

Vi har varit i många länder med otroligt bra publik men jag skulle nog ändå säga Brasilien och Frankrike….om man nu fick välja två 😉

Vad är det märkligaste som inträffat under en konsert?

Under ett gig i Holland som vi gjorde för länge sedan, tror det var 2006, så stod en snubbe längst fram i publiken och rökte lite starkare cigaretter om jag uttrycker mig så…Janne, vår dåvarande violinist, fick av okänd anledning denna “cigarett” i sin stora trut och tog några snabba bloss….Janne ramlade ner från scenen mitt under efterföljande låt hahaha!! Fiolen klarade sig mirakulöst…;)

Vad är roligast och varför? Spela på en stor festival eller på en liten klubb?

Svårt val men jag får nog ändå välja en liten klubb. Närvaron, värmen, intensiteten och “trycket” är något alldeles speciellt och det är svårt att uppleva samma sak från en stor scen på en stor festival där man kanske lirar mitt på dagen och publiken står långt ifrån.

11 Shares

Relaterade artiklar

RELATERADE ARTIKLAR

VIDEOPREMIÄR

VIDEOPREMIÄR
VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!