ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Moonspell – Extinct

MoonspellExtinct250
Portugisiska gothrockarna Moonspell ger i år ut sitt elfte album, “Extinct”. Det mesta är sig likt från de närmast föregående albumen som “Night Eternal” (2008) och förra släppet “Aplpha Noir” (2012) men låter ändå nytt och fräscht. Soundet på “Extinct” är omisskännligt Moonspell rakt igenom och så mörkt och gotiskt som man förväntar sig från detta band. Musikaliskt ligger det närmare “Night Eternal” och tidigare album än “Alpha Noir” och bara det borde göra de flesta hardcorefans av bandet nöjda.

Utöver den förväntade gothmetallen bjuds det även på österländska toner i inledande “Breathe (Until We Are No More)” och “Medusalem” och “La Baphomette” är någon slags gothartad halvbisarr kabarédänga i begravningsmarschtakt -som faktiskt tilltalar mig rejält. På standardutgåvan av skivan är den även sista spår och det passar den mycket bra som. “Malignia” påminner en del om Lacrimas Profundere, men mörkare, tyngre och elakare. De förhandslåtar som bandet/skivbolaget valt att lägga  upp via Youtube och andra band-/skivbolagsrelaterade sidor hör till de bättre och starkaste låtarna på plattan även om här finns en uppsjö av godbitar. Med andra ord är de väl valda i promosyfte: “The Last of Us”, “Breathe (Until We Are No More)” -för att inte tala om titelspåret “Extinct”, har en närmast kuslig förmåga att leta sig in i ens hjärna långt efter att man lyssnat på dem. Tempomässigt är plattan välblandad: några snabbare spår som efterföljs av en långsammare låt för att sedan åter bjuda på lite snabbare tongångar igen. Efter förra albumets överdåd i growlande är det trevligt att åter få avnjuta Fernando Ribeiros rensång -för det är den som dominerar på detta album. Han har en riktigt fin röst, komplett med den djupare ton man förväntar sig från en sångare i ett gothband. Samtidigt är han också en bra growlare, något som han ger prov på även denna gång men i starkt nedbantad skala jämfört med “Alpha Noir”. Här används det mer sparsmakat och blir därför så mycket mer effektfullt.

Skivomslaget – eller skivomslagen snarare (för olika versioner av albumet kommer med olika omslag), följer i samma spår som “Alpa Noir” och riskerar inte att kandidera till Årets Vackraste Omslag den här gången heller. Det/de passar dock skivans mörker mycket väl. Bilderna är väldigt typiska för gothgenren så jag kan trots allt inte opponera mig helhjärtat emot dem. De passar väl i detta sammanhang och är något snäpp bättre än förra albumets svanomslag som var på gränsen till gräsligt bortom ord. Inte mycket, men det går åt rätt håll.

Det tar inte många lyssningar för att höra att detta är en mycket stark platta och kanske rentav en av bandets bästa tillsammans med den i mitt tycke fenomenala “Night Eternal”. De bevisar med “Extinct” varför de är ett av de stösta gothbanden i branchen. Albumet kommer nog inte ge upphov till några djupare missnöjen hos bandets fans heller, så vida man inte föredrar mycket growl. Några andra invändningar har jag svårt att se att man kan finna på. Fans av gothrock/metal som hittills missat detta portugisiska band bör ge dem och detta album en chans. Det är nämligen en högst tilltalande och skönt deppdrypande anrättning bandet bjuder på.

Band: Moonspell
Titel: Extinct
Genre: Gothic Metal
Skivbolag: Napalm Records
Releasedatum: 2015-03-06
Betyg: 9/10
Bästa låt: Extinct, The Last of Us, La Baphomette

RELATERADE ARTIKLAR
FILM
LIVE
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER